Historik

realskolan1862 är det viktigaste året i Osbys historia. Det var då som järnvägen kom till byn. Den drogs fram genom västra Osby, som var en glesbefolkad landsbygdsidyll med åkrar och ängar. Inom fyra hundra meter från den nybyggda järnvägsstationen fanns endast kyrkan, prästgården, klockaregården, två bondgårdar och några få småhus. Osbys centrum låg nordost om kyrkan, i det område kring nuvarande naturbruksgymnasiet som träffande fått namnet Gamleby. Där fanns fem gårdar, skola, ett nybyggt ånggarveri, ett dussintal tätt hopträngda hus, hantverkare och handlare av olika slag.


MARKLUNDA NÄST STÖRST
Osby var den största byn i socknen med omkring 300 invånare. Näst störst var Marklunda med drygt 200. Där fanns skjutsstation och gästgiveri, där hölls marknader och där drog resandeströmmen fram på landsvägen mellan Växjö och Kristianstad, om man nu kan tala om ström på hästskjutsarnas tid. Här hade Linné passerat på sin skånska resa 1749 och konstaterat att ”landet blev mildare, mindre stenar, mer sand, flatare kullar”, då man nådde Skåne. Här hade Carl Johan Bernadotte stannat på sin första resa i Sverige och besökt ett soldattorp år 1810.

JÄRNVÄGEN FÖRÄNDRADE ALLTstationen
Med järnvägen förändrades allt. Resenärerna tog tåget i stället för diligensen, marknaderna flyttades från Marklunda till Osby och hotellet vid järnvägsstationen övertog gästgiveriets roll. Från sydskånsk synpunkt blev Göinge ett Norrland i miniatyr, ett Klondyke i trä. Sågverk växte upp som svampar ur jorden vid alla traktens vattenfall och där vattenkraft saknades, byggdes i stället ångsågar. En hiskligt stor och ful ångsåg fanns mitt i Osby, ungefär där vi nu har apoteket, en annan vid Sågviken några hundra meter söder om järnvägsstationen. Skogen höggs ner, timmer flottades i stor skala i Helge å, timmerhandlare gjorde stora affärer och brädstaplarna trängdes på lastkajerna vid stationen.Det nya stationsamhället växte. Utmed ”Jernvägsgatan” öster om järnvägen, på Prästabackens sluttningar och vid ”Storgatan” väster om järnvägen byggdes hus efter hus med snickarglädje och idylliska trädgårdstäppor, som i någon mån dämpade intrycket från sågverket och brädstaplarna i centrum.

UPPFINNINGSRIKA OCH AFFÄRSSINNADE
Tidiga industrier vid sidan av ångsågarna var det ovan nämnda ånggarveriet, en för sin tid modern anläggning vid kyrkbron nordost om kyrkan, och ett metallgjuteri med mekanisk verkstad, anlagt omkring år 1872 av Per Persson, som titulerades ”mekanikus” och byggde en ångbåt, som på söndagarna transporterade kyrkfolk på Osbysjön. Perssons fabrik låg vid den gata, eller snarare fästig, som senare fick namnet Fabriksgatan. Fabriken drevs med tre ångmaskiner, vars spillvärme redan på 1870-talet användes för uppvärmning av Osbys första badhus. Persson var en typisk representant för det sega, uppfinningsrika och affärssinnade släkte, som den magra Osby-bygden under århundraden hade frambringat. Bönderna här var vana vid att på olika sätt dryga ut inkomsterna från jord-bruk och boskapsskötsel med hantverk av olika slag - liesmide i rätt stor skala förekom redan på 1600-talet, en omfattande järnhandel redan på 1700-talet. Trettio år efter järnvägens ankomst fanns det mer än hundra hus och omkring 700 människor i tätorten Osby och vid sekelskiftet 1900 hade antalet invånare passerat 1000-talet.

GNOSJÖANDAN OSBYS ADELSMÄRKE
Expansionen fortsatte med män som Adolf Kristensson och hans svåger Gustaf Eliasson i ledningen. Under tiden 1900-1920 tog de initiativet till en ångsåg, en torvströfabrik, en bränntorvsfabrik, ett gjuteri med mekanisk verkstad, ett gas-verk, en filfabrik, åtta andra industriföretag, en realskola, en lantmannaskola och ett korrespondensinstitut. En del av detta försvann i konjunktursvackan efter första världskriget, men mycket levde kvar och bildade grund för Osbys fortsatta kommersiella och kulturella liv. Vid sidan av Kristensson och Eliasson kan nämnas Ivar Bengtsson och hans söner, grundare av Brio. Anders Erikson och hans son Willy, grundare av Erikson & Co, och bröderna Gösta och John Darlin, grundare av Osby-Pannan. De har gjort Osby känt i Sverige och utomlands och får kändisar som ”Fader Gunnar” Rosendal att framstå som lättviktare. Gnosjöandan har länge varit Osbys adelsmärke och vi får hoppas att den håller i sig nu, då vi definitivt går in i informationssamhället. Tord Jöran Hallberg  

Ladda hem mer läsning om historian >> 841.25 Kb

 

 Ekbackeskolan 100 år

 Ladda hem och läs skolans jubileumskatalog

ekbackeskolan-100-ar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv utE-post